Jag lider med de entreprenörer som får se konkursrubriker om Northvolt.
Senaste dagarna har Northvolt toppat nyheterna i Sverige. Först var det mycket stora personalneddragningar för att nu kulminera med information om konkurs för ett av Northvolts dotterbolag.
Som entreprenör finns olika saker som är mest viktigt. För de flesta är kunderna det allra viktigaste. Tappar man dem tappar man affärer och alla vet att det tar otroligt mycket längre tid att få en ny kund än det tar att förlora en befintlig. Därför gör man allt för att få behålla sina kunder – bra service, snabba leveranser och rätt priser. Av egen erfarenhet så vet jag också att man är snäll vad gäller kreditgivning och för att inte stöta sig med en kund så har man silkesvantar på när det behöver påminnas om betalning.
Nyhetsflödet är om Northvolt dessa dagar, tyvärr ihop med krig och elände förstås
Något annat som är vanligt i expansiva branscher är att man jobbar och levererar på fullvarv. Jobben slutförs, produkter levereras och fakturor skickas. Det går i ett sådant rasande tempo att man som företagare kanske inte helt hinner följa upp att fakturorna också faktiskt betalas. Det är inte ovanligt att denna funktion är eftersatt hos en entreprenör.
I fallet med Northvolt så finns en koncernstruktur som är vanlig i bolag som på sikt har som plan att till exempel börsnoteras. Detta betyder att vissa tillgångar, oftast immateriella såsom patent och liknande placeras i ett separat företag och övriga delar sprids ut i andra bolag. På toppen finns ett holdingbolag som också är det bolag som hamnar på börsen. Att bygga denna typ av bolagsstruktur är oftast bra och ger en möjlighet för bolagsledningen att hålla isär risker. Det som det sällan pratas om är att dylika koncernstrukturer också ofta sätts upp för att kunna hantera då något går åt skogen.
Åt skogen är det som det nu gått för Northvolt. Bakgrunden tycker jag sällan kommer fram i medierapporteringen – att bolaget inte klarar producera nog med batterier för att uppfylla det som deras kunder faktiskt har beställt. Kunderna är inga dåliga kunder precis utan det är till exempel Scania och Volkswagen som finns i orderstocken. Det är ett fiasko för bolagsledningen att inte kunna producera det som bolaget har som affärsidé, alltså batterier.
Ett av dotterbolagen inom Northvoltkoncernen heter Northvolt Ett Expansion AB. Detta företag hade som uppgift att expandera fabriken i Skellefteå så att produktionen av batterier kunde öka. Alltså just det som Northvolt verkligen behövde. Nu har projektet med expansionen avbrutits och Northvolt Ett Expansion AB har gått i konkurs.
Konkurser händer och i Sverige har vi väldigt bra lagar och regler för detta. Det skyddar de individer som finns bakom så att liv inte alltid måste slås i spillror för att ett företag går dåligt. Just i fallet med Northvolt tror jag dock mångas liv nu är på väg i just spillror. Med en form av klondykestämning runt Northvolt så är det en stor mängd av lokala entreprenörer som fått många uppdrag av Northvolt. Nu när bolaget sätts i konkurs är det mest troligt att man inte får något betalt alls. Kanske lyckas konkursförvaltaren sälja av lite maskiner och i bästa fall en halvfärdig fabrik, men till de som har fordringar på ett konkursbo brukar det sällan bli annat än småsmulor kvar.
Det är smärtsamt att läsa om alla lokala företagare och hur stora fordringar de har på Northvolt. För att vrida om kniven lite ytterligare så är det ju mängder av arbetade timmar och material som redan är levererat och som inte går att ta tillbaka. Säljer du en bil till ett företag som går i konkurs och de inte betalar dig för bilen, har du rätt att få tillbaka bilen under normala omständigheter.
Några rubriker från www.di.se om Northvolt igår 2024-10-08
När man som företagare inte får betalt av sin kund får man problem. Om en kund som inte betalar dessutom är en stor kund så blir problemen stora. I fallet med Northvolt verkar det som att just Northvolt varit en helt dominerande kund i storlek hos många lokala företag.
Vad kan man göra?
I en separat bloggpost (utkommer 2024-10-10) kan du läsa om min historia när min för tiden största kund gick i konkurs. Smärtsamt var bara förnamnet, men kunde jag ha gjort något för att förhindra detta?
Mitt råd till företagare är att inte bli fartblind. Även om affärerna rusar på som aldrig förr måste du ta dig tid att stämma i bäcken kring ditt företags finanser och främst då kundreskontran, alltså dina obetalda kundfakturor. Jag har sett det så många gånger, detta att allt rullar på i maxfart och därför hinner man inte med att bry sig om att se till om kunderna verkligen betalar sina fakturor. En kund som börjar dra på sina fakturor som sen inte får några påminnelser tenderar ofta att nästa gång drar på betalningen ännu längre. Kanske är det 30 dagars betaltid redan från start. Helt plötsligt blir det 40 och 50 dagar.
Många ger stalltipset ”bli inte för beroende av en kund” och detta skriver även jag under på förstås. Däremot vet jag också att där i stridens hetta är det inte så lätt. Man säger inte nej till affärer och det är så fort gjort att en kund blir dominant i kundstocken för man gillar ju affärer som bara ramlar in.
Det värsta som kan hända är att din kund själv får ekonomiska svårigheter. Det händer ju alla att likviditeten inte hänger med av olika anledningar. Det kanske går dåligt, eller så går det så bra så att bolagets finansiering inte hinner med expansionen. Den leverantör som man vet är mest snäll är den där man börjar dra ut på betalningar till. När du som företagare har fullt upp och inte vill stöta dig med bästa kunden, så är det garanterat du som för sent upptäcker att kunden inte längre ens kan betala för sig.
Jag tycker man ska gömma sig bakom rutiner. Se alltid till att kunderna har tydliga betalningsvillkor, automatisera påminnelser så att kunderna får en påminnelse i tid. Det går ju att utforma påminnelsen på ett smart sätt så den inte känns otrevlig. En kund som vet att du har koll kommer betala dig mer ordnat. Se till att du minst varje vecka har listor på kunder som släpar med betalningar. Att själv ta kontakt med kunder som släpar med betalning är alltid det mest effektiva enligt min erfarenhet. Telefon biter bäst hur otrevligt det än kan kännas.
När inte egna påminnelser biter så behövs ett inkassobolag. Här vill man ha ett bolag som är snabbt, har vettiga priser (t.ex. inte provision) och som klarar hantera dialogen med din kund. Till din kund kan du säga att du har rutiner för obetalda fordringar och när inkassobolaget tagit över så måste kunden kommunicera med dem. Givetvis kanske det inte fungerar i alla kundrelationer, men att själv hålla på med indrivning är mycket tungt och tidskrävande. Sätt upp rutiner mot inkassobolaget, exempelvis att när du meddelat dem att inkassokrav ska skickas, och det fortsatt är obetalt efter laga antal dagar, så vill du det tas till Kronofogden inom tre dagar. Här kan du själv ha en egen dialog med kunden också och skicka en varning från dig själv att fakturan kommer gå till Kronofogden om inte inkassobolaget nu får betalningen.
När väl krav behöver lämnas till Kronofogden är oftast affärerna inte längre bra. I Sverige är det ett svagt skydd på den här nivån och det är lätt att bestrida kronofogdens krav på oärliga sätt. Det uppstår en tvist och ärendet behöver då dras till domstolen. Jag har själv varit i Tingsrätten flera gånger för att kämpa för mitt företags rätt till en fordran. Ibland har jag haft hjälp av advokater men är beloppen mindre så kan kostnaderna snabbt övergå beloppet man tvistar om. Levererar man varor kan det handla om att få tillbaka produkter som inte betalats. Så som sagt, rutiner. Sätt upp dem tidigt och använd dem mot både dina mest värdefulla kunder och övriga kunder. En seriös kund kommer inte tycka mindre om dig för att du har rutiner för din kundreskontra. Du själv kommer känna dig trygg i dina egna rutiner.
/Daniel Höglund Werngren, 2024-10-09